Fredag
Redan!!! Ja jisses vad tiden går!
Meija är lite bättre så inatt har jag bara varit uppe 3 gånger för att ge henne mat för när hon väl äter så äter hon som en liten mus så det är ju inte konstigt om hon är hungrig så ofta.
Många undrar säkert varför vi inte delar på nätterna, men det är ju faktiskt så att det är jag som är hemma på dagarna och Tony kan ju inte vara uppe på nätterna för jisses vilken trafikfara han skulle vara. Visst känns det oerhört tungt att inte ha så mycket nattsömn, men kroppen vänjer sig på ngt mystiskt sätt och jag vet ju att det inte varar för alltid.
Idag blir det dagis för Thildes del - gissa om hon längtat! Hon har ju inte varit där på snart 2 veckor iom jag och hon var förkylda först o sen nu Meija.
Nu ser vi fram emot ett tillfrisknande hos Meija och en härlig juni månad.
Meija är lite bättre så inatt har jag bara varit uppe 3 gånger för att ge henne mat för när hon väl äter så äter hon som en liten mus så det är ju inte konstigt om hon är hungrig så ofta.
Många undrar säkert varför vi inte delar på nätterna, men det är ju faktiskt så att det är jag som är hemma på dagarna och Tony kan ju inte vara uppe på nätterna för jisses vilken trafikfara han skulle vara. Visst känns det oerhört tungt att inte ha så mycket nattsömn, men kroppen vänjer sig på ngt mystiskt sätt och jag vet ju att det inte varar för alltid.
Idag blir det dagis för Thildes del - gissa om hon längtat! Hon har ju inte varit där på snart 2 veckor iom jag och hon var förkylda först o sen nu Meija.
Nu ser vi fram emot ett tillfrisknande hos Meija och en härlig juni månad.
Blähä
Ja Meija är sjuk och hostar som kattsingen och är så klart grinig - vem är inte det när man är sjuk. Igår var hon jättepigg för att sedan förvandlas till en gråtande tjej som grät hela kvällen. När natten kom var det bara mamma som dög(lika jobbigt för mig som för Tony) och efter att ha fått alvedon tog det väl 2 timmar så sov hon.....
Natt blev morgon och klockan 5 ringde klockan för att jag skulle gå upp - behöver jag säga att jag var trött?! Gick till jobbet i enbart T-shirt på överkroppen (ja bh under såklart) för att jag skulle piggna till.....
Håll tummarna för att denne natten blir bättre.
Natt blev morgon och klockan 5 ringde klockan för att jag skulle gå upp - behöver jag säga att jag var trött?! Gick till jobbet i enbart T-shirt på överkroppen (ja bh under såklart) för att jag skulle piggna till.....
Håll tummarna för att denne natten blir bättre.
Jag sitter fast....
.....i böckerna om Harry Potter....läste dem för några år sen men har nu sista boken kvar som jag inte läst ännu......
Har du inte läst dem - Gör det!
Har du inte läst dem - Gör det!
Livet
Ibland finns det stunder när man helst skulle vilja vara ngn annan, vara ngn annanstans eller bara känner ett stort blähä.
Jag tror att alla någon gång under sitt liv känner så. För väldigt många känns hels livet fel.
Det gör inte mitt. Jag har bara haft perioder i mitt liv där det har känts som om allt kan kvitta. En sån period kom när Thilde föddes. Första barnet,man visste inte vad som komma skall, förlossningen som slutade i akutsnitt och jag mådde dåligt.
Något som jag ju inte skulle visa för någon för hallå jag är ju supermamman som klarar allt, eller?
Saken blev inte bättre när Tony blev arbetslös och ekonomioron svävade över mig dag som natt.
När jag mådde som sämst gick jag inte ut mer än på promenader med vagnen och ursäkterna för att inte åka dit vi var bjudna blev fler och fler.
När jag och Tony återigen började jobba och det inte fanns någon dagisplats till Thilde kom våra bästa vänner till undsättning och de gjorde att allt kändes mycket lättare.
De ställde up i vått och torrt och vi är dem evigt tacksamma vilket jag hoppas att de vet.
I augusti började Thilde på dagis och dagarna bestod av jobb, lämningar och hämtningar och iom att jag då inte hade körkort blev det långa dagar och många gånger sov Thilde när jag kom hem. Det var återigen jobbigt och räddningen blev våra helger där vi bara var vi tre tillsammans - något som gjorde att vi flöt längre och längre bort från våra bästa vänner. Något som jag inte såg då , men som jag ser nu idag när jag mår bra.
Tyvärr kan jag inte ändra på det som varit- jag är ingen trollkarl.
November 2007 började jag jobba här i byn och i december tog jag mitt efterlängtade körkort. Nu tänkte jag att nu vänder livet, men nytt jobb där man vill visa vad man går för)inte bra med tanke på den prestationsångest jag alltid haft) plus att vi försökte få syskon till Thilde gjorde att jag återigen var nere. Sen saknade jag vännerna och av rädsla för att jag förstört allt lät jag det vara så. Nu i efterhand vet jag ju att det var korkat, men man gör många korkade saker när man mår dåligt.....
Veckor och månader gick och efter mycket om och men föddes äntligen Meija i oktober 2008, en dag som sakta men säkert började förändrade mitt liv.
Jag kan ju inte sitta här och må så här när jag har en man och två underbara barn att ta hand om!
Sakta började jag komma upp till ytan och nu när jag skriver detta är det bara 2 saker som fattas i mitt liv - mina vänner som jag sakta men säkert motade bort innan..........
Nu undrar du säkert jaha varför skriver du det här då? Jag skriver det som en förklaring till varför jag isolerat mig och min familj- varför det blivit som det blivit.
Så KoI är det försent att reparera vår vänskap? Har ni plats för oss igen?
Livet är inte alltid lätt.......men oerhört lärorikt!
Jag tror att alla någon gång under sitt liv känner så. För väldigt många känns hels livet fel.
Det gör inte mitt. Jag har bara haft perioder i mitt liv där det har känts som om allt kan kvitta. En sån period kom när Thilde föddes. Första barnet,man visste inte vad som komma skall, förlossningen som slutade i akutsnitt och jag mådde dåligt.
Något som jag ju inte skulle visa för någon för hallå jag är ju supermamman som klarar allt, eller?
Saken blev inte bättre när Tony blev arbetslös och ekonomioron svävade över mig dag som natt.
När jag mådde som sämst gick jag inte ut mer än på promenader med vagnen och ursäkterna för att inte åka dit vi var bjudna blev fler och fler.
När jag och Tony återigen började jobba och det inte fanns någon dagisplats till Thilde kom våra bästa vänner till undsättning och de gjorde att allt kändes mycket lättare.
De ställde up i vått och torrt och vi är dem evigt tacksamma vilket jag hoppas att de vet.
I augusti började Thilde på dagis och dagarna bestod av jobb, lämningar och hämtningar och iom att jag då inte hade körkort blev det långa dagar och många gånger sov Thilde när jag kom hem. Det var återigen jobbigt och räddningen blev våra helger där vi bara var vi tre tillsammans - något som gjorde att vi flöt längre och längre bort från våra bästa vänner. Något som jag inte såg då , men som jag ser nu idag när jag mår bra.
Tyvärr kan jag inte ändra på det som varit- jag är ingen trollkarl.
November 2007 började jag jobba här i byn och i december tog jag mitt efterlängtade körkort. Nu tänkte jag att nu vänder livet, men nytt jobb där man vill visa vad man går för)inte bra med tanke på den prestationsångest jag alltid haft) plus att vi försökte få syskon till Thilde gjorde att jag återigen var nere. Sen saknade jag vännerna och av rädsla för att jag förstört allt lät jag det vara så. Nu i efterhand vet jag ju att det var korkat, men man gör många korkade saker när man mår dåligt.....
Veckor och månader gick och efter mycket om och men föddes äntligen Meija i oktober 2008, en dag som sakta men säkert började förändrade mitt liv.
Jag kan ju inte sitta här och må så här när jag har en man och två underbara barn att ta hand om!
Sakta började jag komma upp till ytan och nu när jag skriver detta är det bara 2 saker som fattas i mitt liv - mina vänner som jag sakta men säkert motade bort innan..........
Nu undrar du säkert jaha varför skriver du det här då? Jag skriver det som en förklaring till varför jag isolerat mig och min familj- varför det blivit som det blivit.
Så KoI är det försent att reparera vår vänskap? Har ni plats för oss igen?
Livet är inte alltid lätt.......men oerhört lärorikt!
Förkylt
Japp förkylt värre här! Jobbigt såklart, men men det går väl över snart......
Veckorna försvinner lika snabbt om inte snabbare nu än för någon månad sen - snart börjar jag ju jobba heltid!!
27 juni för att vara exakt.........Då är det sommarsammanslagning i 5 veckor och sen är det "min vanliga" arbetsplats som gäller.
Idag är det onsdag vilket innebär min jobbedag och jag och en kollega hade bytt så jag stängde istället. Det var skönt med lite sovmorgon i morse:).
Något som har värmt idag - förutom solen- är att några av föräldrarna tyckte att det skulle bli kul att jag kommer tillbaka till ärlan i höst:).
Veckorna försvinner lika snabbt om inte snabbare nu än för någon månad sen - snart börjar jag ju jobba heltid!!
27 juni för att vara exakt.........Då är det sommarsammanslagning i 5 veckor och sen är det "min vanliga" arbetsplats som gäller.
Idag är det onsdag vilket innebär min jobbedag och jag och en kollega hade bytt så jag stängde istället. Det var skönt med lite sovmorgon i morse:).
Något som har värmt idag - förutom solen- är att några av föräldrarna tyckte att det skulle bli kul att jag kommer tillbaka till ärlan i höst:).
Djurparken
Ja idag har vi haft en underbar förmiddag på djurparken. Kallt men inte svinkallt.
Nu i efterhand är vi jätteglada att vi var där klockan 9 när de öppnade för när vi sen åkte hem vid 11.30-tiden så möttes vi av kilometerslånga köer. Det var nämligen Sparbanken FInn som hade familjedag på djurparken så många många ville dit.
Vi kunde lätt komma till och titta på alla djuren och Thilde stortrivdes verkligen! Dock tyckte hon säkert att alla lekplatserna var roligare än djuren, men men några djur tittade hon på i alla fall:)
Grävmaskinerna är en återkommande favorit!!!
Titta så söt den är mamma och Meija!
Jag var också med!!!!
Nu i efterhand är vi jätteglada att vi var där klockan 9 när de öppnade för när vi sen åkte hem vid 11.30-tiden så möttes vi av kilometerslånga köer. Det var nämligen Sparbanken FInn som hade familjedag på djurparken så många många ville dit.
Vi kunde lätt komma till och titta på alla djuren och Thilde stortrivdes verkligen! Dock tyckte hon säkert att alla lekplatserna var roligare än djuren, men men några djur tittade hon på i alla fall:)
Grävmaskinerna är en återkommande favorit!!!
Titta så söt den är mamma och Meija!
Jag var också med!!!!
Under förändring
Japp som ni ser är bloggen under uppbyggnad
Mys- hångel-fredag-sol-glad
He he ja rubriken säger det mesta just nu....ja alltså just nu hånglar jag inte får vänta tills maken kommer hem:) och mys ska vi ha ikväll med popcorn för det har Thilde bestämt.
Igår var 3/4 av familjen G här hos oss och det var verkligen skoj att träffa er! LÄngtar tills ni flyttar till Sverige igen så att vi kan ses lite oftare!
Skickar en massa kramar till familjen B som fortfarande är kvar på sjukhuset!!!!!! *miss you*
Idag är det som sagt fredag och jag har hunnit lämna THilde på Randan och varit på mvc för spruta och nu är jag hemma. Mina braiga skor är inte så bra längre......kan det bero på att jag har gått sönder dem så som jag gått iom stegtävlingen? Nu ska jag bara fortsätta med det plus sluta äta så mycket sött! Jag har nog blivit lite smittad av Jeanettes målmedvetenhet och jag hoppas att den stannar kvar länge.
En glad sak är att jag idag kom i ett par före-graviditeten jeans så jag har nog omformat kroppen fastän jag inte gått ner.......... Bm sa ju iof att det kan vara svårare att gå ner iom sprutan, men jag blir glad om jag kommer i kläderna!
Thilde är en stolt 3-åring som babblar konstant just nu. Hon har så mycket att berätta och så mycket att fråga om så hon har knappt tid o sova på kvällarna!!! Sparkcykeln, golfklubborna och vattenflaskan(som hon fick på Randan) är populara saker att ha just nu!!! Sparkcykeln ska stå parkerad vid hennes säng varje kväll så att ingen tar den när hon sover!!!
Meija ja hon kör runt i gåstolen och snackar! Kryper gör hon inte riktigt men hon ålar och snurrar runt så på så vis kommer hon frammåt:)
Igår var 3/4 av familjen G här hos oss och det var verkligen skoj att träffa er! LÄngtar tills ni flyttar till Sverige igen så att vi kan ses lite oftare!
Skickar en massa kramar till familjen B som fortfarande är kvar på sjukhuset!!!!!! *miss you*
Idag är det som sagt fredag och jag har hunnit lämna THilde på Randan och varit på mvc för spruta och nu är jag hemma. Mina braiga skor är inte så bra längre......kan det bero på att jag har gått sönder dem så som jag gått iom stegtävlingen? Nu ska jag bara fortsätta med det plus sluta äta så mycket sött! Jag har nog blivit lite smittad av Jeanettes målmedvetenhet och jag hoppas att den stannar kvar länge.
En glad sak är att jag idag kom i ett par före-graviditeten jeans så jag har nog omformat kroppen fastän jag inte gått ner.......... Bm sa ju iof att det kan vara svårare att gå ner iom sprutan, men jag blir glad om jag kommer i kläderna!
Thilde är en stolt 3-åring som babblar konstant just nu. Hon har så mycket att berätta och så mycket att fråga om så hon har knappt tid o sova på kvällarna!!! Sparkcykeln, golfklubborna och vattenflaskan(som hon fick på Randan) är populara saker att ha just nu!!! Sparkcykeln ska stå parkerad vid hennes säng varje kväll så att ingen tar den när hon sover!!!
Meija ja hon kör runt i gåstolen och snackar! Kryper gör hon inte riktigt men hon ålar och snurrar runt så på så vis kommer hon frammåt:)
Du älskade barn!
Ja du älskade Thilde nu är du redan tre år! Vi fick en tuff start, men den har vi tagit oss igenom och förbi och nu njuter vi bara av livet tillsammans!
Tänk tre år har redan gått av ditt liv. Tre år fyllda av skratt,gråt,glädje,kärlek och en massa roliga upptåg från dig!
Thilde nyfödd
Thilde 3 år!
Hur du än ser ut, vad du än gör så kommer mamma alltid att älska dig!
Tänk tre år har redan gått av ditt liv. Tre år fyllda av skratt,gråt,glädje,kärlek och en massa roliga upptåg från dig!
Thilde nyfödd
Thilde 3 år!
Hur du än ser ut, vad du än gör så kommer mamma alltid att älska dig!
